Indexfonder har med sina låga avgifter ökat kraftigt i popularitet de senaste åren. Det finns många fördelar för sparare med indexfonder, men är det alltid rätt att välja bort fonder med högre avgifter? Kanske inte.

Men vi börjar från början. Indexfonder är fonder som passivt följer ett index, i Sverige till exempel OMXS30 som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Eftersom det inte görs någon analys eller fattas några aktiva placeringsbeslut är avgifterna i fonderna låga eller obefintliga. Det har bidragit till att pressa ner avgifterna i hela branschen, vilket är bra för alla sparare.

Fördelen med indexfonder

I ett nötskal är argumentet för indexfonder att fonder som grupp är en så stor del av marknaden att de rent matematiskt inte kan slå den. Som grupp kommer fonder därför ha samma avkastning som marknaden minus avgifterna. Så genom att minimera sina avgifter i en indexfond kan man som sparare därmed maximera sin avkastning. (Samma slutsats går för övrigt att nå om man utgår från hypotesen om den effektiva marknaden.)

Nackdelen med indexfonder

Invändningen är att det så klart inte gäller för varje enskild fond. För om fonder som grupp är som marknaden, betyder det att några fonder överpresterar och några underpresterar. Tyvärr är det en liten tröst för spararna. När forskarna Harry Flam och Roine Vestman studerade svenska fonder under perioden 1993–2013 fann de nämligen att det inte var samma fonder som lyckades slå marknaden över tid. De bästa och sämsta fonderna under de tre föregående åren blev ungefär som snittet under de kommande fem. Amerikanska forskare har tidigare funnit liknande resultat i USA.

Nackdelen med indexfonder är att det inte går att slå marknaden. Men det verkar alltså vägas upp av svårigheten i att välja vilken aktivt förvaltad fond som kommer att göra det. Så vad tillför egentligen aktivt förvaltade fonder?

Varför aktivt förvaltade fonder?

De högre avgifterna som tas ut bekostar analys av bolagen och deras förutsättningar, vilket gör att hela marknaden allokerar kapital mer effektivt. Den amerikanska investmentbanken Bernstein tycker att denna faktorn är så viktig att de kallade passivt förvaltade indexfonder för ”värre än marxism” för något år sedan.

Analysen kan också innebära att aktivt förvaltade fonder väljer bort problemtyngda aktier som väger tungt i index. Det populära indexet OMXS30 har till exempel tyngts av H&M:s svaga utveckling på senare tid vilket betyder att indexfonder som följer det indexet, som Avanza Zero, har utvecklats svagare än aktivt förvaltade Sverigefonder som valt bort H&M.

Men framför allt kan avgiften och analysen göra det möjligt att ha fonder och förvaltare som är inriktade på olika nischer – till exempel småbolag, läkemedel, teknik eller mot olika regioner – där avkastningen kan vara god men där det ofta saknas index. För en intresserad sparare med andra riskpreferenser än marknaden i stort kan det således vara värt att titta på mer än avgiften när det är dags att välja fonder. Se till den avkastning du över tid får efter avgifter! Varför inte kombinera aktiva och passiva fonder för att uppnå det bästa av två världar?

Mikael Tjäder
Fondmarknaden.se

Källor:

Flam och Vestman: http://www.ne.su.se/polopoly_fs/1.213049.1417788385!/menu/standard/file/Swedish%20Equity%20Mutual%20Funds%201993-2013.pdf

En amerikansk sammanställning av ungefär samma sak som Flam och Vestman: https://us.spindices.com/documents/spiva/persistence-scorecard-december-2017.pdf

Uppsatser:

AKTIV ELLER PASSIV FONDFÖRVALTNING? - EN KVANTITATIV STUDIE OM FONDAVKASTNING OCH FONDAVGIFT https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57109/1/gupea_2077_57109_1.pdf

Finns det ett samband mellan avgifter och avkastning hos fonder? http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:618822/FULLTEXT01.pdf

En studie av svenska aktiefonders prestation mellan 2012-01-01 och 2016-03-31. Finns det ett samband mellan fondförvaltarnas avgifter och deras Jensen Alpha? http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1044912/FULLTEXT01.pdf