Oljepriset har ökat successivt de senaste fyra åren och handlas nu stadigt över 80 dollar per fat. I skrivande stund ligger oljepriset på drygt 86 dollar per fat. Vissa bedömare menar att 100 dollar-nivån är i sikte. Hur ser prisbilden ut framöver och vilka hur har energifonderna utvecklats i takt med att oljepriset stigit? Finwire har gjort en genomgång.

En av faktorerna som skruvat upp priset är USA:s sanktioner mot Iran. Landet har helt enkelt tvingats strypa sin export.

Irans exportmöjligheter försämrades då Indien som är den näst största köparen av olja från Iran gick ut med att de inte planerar att köpa någon mer olja från landet från och med november, enligt Economic Times of India.

I slutet av september skrev CNBC att Saudiarabien var redo att kompensera bortfallet med att utöka produktionen. Orsaken till att detta planerades i det tysta skulle ha varit för att inte göra de andra Opec-medlemmarna upprörda eftersom en ökad produktion leder till fallande priser och därmed lägre intäkter. Det bör dock nämnas att alla länder inte har kapacitet för en snabb produktionsökning.

Häromdagen uppgav källor för Reuters att Saudiarabien och Ryssland (som inte är medlem i Opec) ska ha kommit överens om att höja oljeproduktionen.

Kanske räds Saudiarabien att de delvis måste strypa produktionen för att balansera utbudet i takt med att USA ökar sin produktion.

En som legat på hårt vid flertal tillfällen för att få ned bränslepriserna, i grunden oljepriset, är USA:s president Donald Trump. Han har gjort påtryckningar för att Saudiarabien ska öka sitt utbud för att kyla ner prisuppgången. Med sig kan man ha att detta sker i en tid då landet står inför det viktiga mellanårsvalet.

Nu ser det ut som att det kan ha effekt. I alla fall om man får tro en av källorna till Reuters som uppgav att ”saudierna och ryssarna gick med på att förse marknaden med fler fat på ett tyst sätt för att inte få det att se ut som att de gjorde det på Trumps begäran”.

Irak som är Opecs största producent har dock tidigare flaggat för att leveranserna ska öka. I slutet av september närmades sig landet nya rekordnivåer av export på olja.

Vad säger då Opec själva? Nyligen reviderade oljekartellen upp sin prognos för efterfrågan på olja fram till år 2020. Då väntas den globala oljekonsumtionen nå 101,9 miljoner fat per dag, vilket är en höjning med 1,2 miljoner fat från förra årets rapport.

Den norska banken bedömer att Opec inte har samma möjlighet att öka produktionen, ett överskottslager är begränsat, och att export via den amerikanska gulfen fortfarande behövs.

Hedgefonder är sammanvägt positiva till oljan och har ökat sina långpositioner i olja till den
högsta nivån på elva veckor, rapporterade Bloomberg för en vecka sedan.

Rysslands energiminister tror dock att oljeprisets nuvarande nivåer bara är temporärt och tror på ett långsiktigt oljepris på omkring 50 dollar per fat.

I sammanställningen blir det tydligt att ett urval av energifonder inte helt har hållit takten med höjningen av oljepriset. Det har dock varit en god idé att investerar i energifonder de senaste tre åren, i jämförelse med Stockholmsbörsens storbolagsindex som slagits av alla nämnda energifonder de senaste tre åren och det senaste året.

Artikeln är producerad av nyhetsbyrån Finwire i samarbete med Fondmarknaden.se

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapital.