Logga in   |  Bli kund
 
 

Vilken depå ska man välja för sitt fondsparande?

Det finns flera olika konto- och depåtyper att välja på för den som ska börja spara i fonder. Från en vanlig fonddepå till IPS-depå, ISK(Investeringssparkonto) och KF(Kapitalförsäkringsdepå). De olika typerna har olika för- och nackdelar. Nedan följer en redogörelse så att det blir lättare att välja rätt.

Den stora skillnaden
Det är främst på skattesidan som de olika depåerna skiljer sig åt. I ISK och KF beskattas det totala kapitalet, i en fonddepå beskattas reavinster och i ett Individuellt Pensionssparande (IPS) beskattas kapitalet som pension när du tar ut det i framtiden.

ISK och KF
Investeringssparkonto(ISK) och Kapitalförsäkringsdepå(KF) är så lika i beskattningen att vi avhandlar dem under samma rubrik. I en ISK beskattas du med vanlig kapitalskatt på en schablonintäkt baserad storleken på ditt kapital och statslåneräntan plus 1 procentenhet, dock lägst 1,25 procent.

I deklarationen kan den schablonintäkten kvittas mot till exempel räntekostnader, precis som andra kapitalinkomster. Skatten i en KF kallas avkastningsskatt och beräknas på ungefär samma sätt. Där har du dock ingen möjlighet att kvitta i deklarationen.

Kommer du göra många transaktioner per år, vilket genererar reavinster (och förluster), är ISK och KF utmärkta alternativ. Du slipper att deklarera varje affär och din totala skatt kan, beroende på vilken avkastning du uppnår, bli lägre.

Skillnaden mellan ISK och KF är att till en KF-depå finns en försäkring kopplad, vilket innebär att du kan välja förmånstagare. Det kan underlätta vid till exempel dödsfall eller vid sparande till barn. Men eftersom det är en försäkring är det tekniskt sett också försäkringsbolaget som äger tillgångarna, vilket om du har aktier innebär att du inte kan rösta vid stämmor eller utnyttja aktieägarförmåner. Sparformerna kan också skilja sig åt på avgiftssidan. För en ISK tillkommer inga avgifter för själva kontot, vilket det kan göra för Kapitalförsäkringen som är kopplad till din KF-depå. Så kolla upp det förhand.

Fonddepå
En fonddepå är det klassiska alternativet. Du betalar bara skatt när du realiserar vinster genom att sälja andelar. Planerar du att vara passiv i ditt sparande och inte göra några affärer kan detta över långa tidshorisonter var skattemässigt fördelaktigt jämfört med ISK och KF. Detta eftersom en mindre andel av kapitalet försvinner i skatt varje år och därmed kan dra nytta av ränta på ränta-effekten.

Skatten som betalas varje år kallas fondskatt och är en vanlig kapitalskatt på en schablonintäkt som uppgår till 0,4 procent av fondandelarnas värde den 1 januari. Den intäkten kan i deklarationen kvittas mot till exempel räntekostnader.

IPS
Individuellt pensionssparande var fram till den 1 januari 2016 ett väldigt förmånligt sparande för pensionen. Då upphörde avdragsrätten på insättningar, vilket innebär att pengar som sätts in idag dubbelbeskattas eftersom pengarna beskattas som pension när de tas ut efter 55 års ålder.

Således är IPS inget bra alternativ om du inte tillhör någon av de två undantagsgrupperna: De som inte har en tjänstepension via jobbet och de som är egenföretagare. Då gäller fortfarande avdragsrätten med upp till 35 procent av anställningsinkomsten – näringsverksamheten för egenföretagare – upp till som mest 10 prisbasbelopp.

Inom din IPS kan du fritt göra omplaceringar. Pengarna beskattas bara när de tas ut.

Mikael Tjäder
Fondmarknaden.se